|
Godtemplarna byggde huset 1887 Det finns säkerligen många trevliga minnen från det hus som nu blivit hotell.Om ni inte var godtemplare eller medlem av NTO gick ni kanske på Royal någon gång som biografen hette under senare år. Huset på Mellangatan var förr både godtemplarlokal och biograf. Allra först var det godtemplarna som byggde huset år 1887. De som byggde fastigheten var medlemmar i gamla Hickmanska logerna, en Amerikansk gren av IOGT som kom till Sverige och Göteborg där den första godtemplarlogen bildades 5 nov. 1879. Här blev nu logelokaler för Visbylogerna av NGTO Nationaltemplarorden, som vid sammanslagningen av Templarordern blev NTO, Nationaltemplarorden 1922. Med det namnet, NTO-lokalen levde logelokalen kvar till 1974, då byggbolaget Arriba köpte fastigheten. För 15 öre bio Men biografen? Jo, godtemplarna började tidigt att hyra ut till bolag som ville visa "levande bilder". Redan 1906 blev Paul Melins Biografteater från Norrköping hyresgäst och visade varje kväll bio i godtemplarsalen under namnet Visby Biografteater. För 25 öre - 15 öre för barn - kunde man få billigaste biljetten till en timmes föreställning av "levande bilder". Biografbolag som hyrt lokalerna 1906 Paul Melins Biografteater Norrköping, 1908 Svenska Biografbolaget Kristianstad, 1914 Sveriges Förenade Film AB som kallades biografen Sirius, 1915 AB Viktoria Filmbyrå Stockholm som kallade biografen Viktoria, 1921 AB Regina Stockholm, ett namn som säkert äldre gotlänningar minns. 1938 och några år framöver hyrdes lokalen av en löjtnant Wahlberg från Stockholm som visade bio utan särskilt namn på biografen. 1942 kom välkända biobolaget Sandrews in i bilden och visade här film i 30 år till biografen lades ned 1972, namnet på biografen var Royal. När Royal-bio lades ned var det tal om att göra om lokalen till sexklubb, men de annars långt framskridna planerna genomfördes aldrig, utan det blev först nu under 1982 som ägaren Arriba gjort ombyggnaden till hotell färdigt och Hotell Gute, som hotellet kom att heta, arrenderades av Idrottsföreningen Visby IF - Gute fram till 1991 då Anna Forslund tog över. Kort historik om fastigheten Efter att de första logerna bildats på Gotland kom givetvis ganska snart frågan om lokalköp opp, redan 2 januari 1884 bildades så den första byggnadsföreningen, man hade flera förslag på fastighetsköp, för att nämna några: det s.k. Kopphuset (sjukhus under smittkoppsepidemin) fastigheten är numera riven men låg där numera Länsstyrelsen har sina lokaler söder om Stadshotellet. Den s.k. Arvessonska fastigheten, huset mitt emot gamla småskolan, och till slut fastigheterna fröknarna Häggs d.s.k. Hallonbergska stallet på Mellangatan mellan Lybska gränd och Kompanigränd och dels C J Petterssons egendom norr om S:t Drottens ruin där nu Polhemsbysten är belägen. Efter livliga diskussioner beslöts att köpa den senare fastigheten för 4-5000 kronor. Köpet gick i verkställighet, men straxt efteråt inkom en skrivelse från landshövdingen med begäran att staden skulle få övertaga fastigheten, det var som ombud för Riksantikvarieämbetet, dom vill ha tillgång till fastigheten för framtida friläggande av ruinen, i kompensation skulle logerna få köpa det förut nämnda Hallonbergska stallet för 1.200 kronor och dessa pengar åtog sig landshövdingen att skaffa fram från någon fond, så logerna skulle med andra ord få tomten gratis, vidare ha utverkats tillstånd av ägaren till grannfastigheten väster om nämnda tomt, grosshandlare Axel Ekman att få sätta fönster å en blivande fastighet mot hans fastighet, vilket annars inte skulle låta sig göras. Vid ett förnyat sammanträde där såväl landshövding Poinant och borgmästare En var närvarande beslöts acceptera stadens erbjudande i köpet skulle ingå en del byggnadsmaterial som låg på tomten, enda nackdelen var att tomten kanske ansågs för liten då inga gårdsutrymmen kom att kunna fås då den tilltänkta fastigheten blivit uppförd. Redan den 21 februari beslutas om att påbörja förberedelserna för byggandet av ordenshus på den inköpta tomten, det gamla stallet rives, tomtkarta och ritningar skall anskaffas, det råder en febril verksamhet och den 4 mars framlägger byggmästare Kilberg ritningsförslag på ett ordenshus som finner allas gillande och framlägger även ett kostnadsförslag vilket löper på 7.568.90. Detta anbud blir antaget och fick Kilberg i uppdrag att verkställa bygget. För att få erforderliga pengar till bygget skulle ett lån mot inteckning å till början 4.000 kronor ansökas om i Gotlands Enskilda bank. Rivningen av det gamla stallet och grävningen av grunden skulle utföras av medlemmarna själva på så sätt att varje medlem skulle bisträcka med minst ett dagsverke, som bas för detta företag utsågs snickaren N P Stenström och byggmästare J J Stenbom åtog sig att ha tillsyn av bygget för en kostnad av 1 krona dagen, vilket tacksamt mottogs. Den 7 mars erhåller logerna lagfartshandlingar å fastigheten med äganderätt för Hickmanska grenen av ursprungliga Godtemplarorden av IOGT:s byggnadskassa, (lika med de fyra logerna S:t Olof, Hoppets Här, Oskars Minne och Fridsförbyndet). Styrelsen som undertecknar lagfartshandlingarna består av följande ledamöter: Sadelmakare A M Runsten ordf. byggmästare C G Kindberg v.ordf. auktionsskrivare C Fjellström sekreterare, slöjdlärare Åke Pettersson kassaförvaltare, samt snickare N E Stenström, färgare C P Enström, stenhuggare P A Karlsson, byggmästare J J Stenbom och byggmästare J H Lindgren, som synes en effektiv byggnadsstyrelse med 3 byggmästare, 1 snickare, 1 slöjdlärare och en stenhuggare, så nog talade allt för att saken lagts i rätta händer. Bygget framskrider nu med fart och kläm och redan den 22 maj håller man spärröl, en insamlingskampanj startar för att få slantar till bygget och bland bidragsgivarna kan nämnas följande: Överste Borg 5:00, Greve Horn 10:00, Bryggare Wedin 25:00Borgmästare Een 15:00, Konsul Kolmodin 5:00, Th Modin 5:00, skomakargesäll O Jacobsson 1:00. Aktieteckning anordnas, fester anordnas i Oskarssalen, på Stora Hästnäs och i läroverkets samlingssal för att få in pengar, men trots alla försök så måste ett nytt lån på 2.000 kronor tas opp. I samband med bygget kan några roliga anteckningar vara på sin plats, enligt beslut skulle ju varje medlem medverka med minst ett dagsverke gratis, om någon ville slippa ifrån detta kunde han få betala 1 krona om dagen istället. Medlemmar som ville arbeta mot en viss ersättning kunde få detta mot en timpenning beroende på kvalificerad arbetskraft, det rörde sig mellan 17 och 7,5 öre i timmen. Några exempel på priser vid denna tid: 6 lass grus á 37 öre = 2:22, 22 lass blocksten á 50 öre = 11:00, Sandrissling 28 lass sand á 30 öre = 8:24, Åkare med häst och vagn 5 dagar á 2:10 = 10:50, 5 stycken kompletta fönster till källare = 19:25, löpare Karlsson med brev till Eskelhem 1:59, 2 veckors arvode till byggmästare Stenbom (kontrollant) 12:00, Målarmästare Lundgren grundning av samtliga fönsterkarmar 35 stycken = 2:00, rengöring av gatan efter bygget = 46 öre, Ersättning till Hellgren för skrivarbete under sommarens arbete = 50 öre. Arbetet bedrevs i vissa fall på (ackord) alltså sattes pris på vissa arbetsmoment för att på så sätt skynda på färdigställandet och efter månader av uppoffrande arbetsinsatser står ordenshuset färdigt redan den 25 september, för då inviger man detsamma, det är ordens befullmäktigade ombud, nykterhetstalare J A Kraft som verkställer den högtidliga invigningen, varefter generalkonsul C O Berg från Stockholm höll nykterhetspredikan. Redan dagen efter, den 26 september avhölls en större basar i salen till förmån för byggnadskassan. En sammanställning av vad utgifterna för räntor, underhåll och övriga kostnader per år skulle komma att gå till, hade i runt stannat vid en summa av 600 kronor. A M Runsten valdes till vaktmästare för en lön av 5:50 i månaden. Hyra för stora salen skulle utgöra 15 kronor och för logerna 2 kronor per kväll. Skulderna för fastigheten belöpte sig nu till 17.000 kronor år 1889 och man hade måst ta ytterligare ett lån på 2.000 kronor, trots stora uppoffringar och insamling från medlemmarnas sida. En sjökapten Sandelin hade skänkt en kakelugn att uppsättas i vaktmästarebostaden på övre botten, så hade även en köksspis inköpts och inmonterats där. Man beslutar att påkosta en större dekorationsmålning å salens norra sida bestående av någon kyrkoruin eller domkyrkan, uppdraget lämnades till en målare i staden för verkställighet för en kostnad av 68 kronor. 1890 Man köper ett piano till stora salen och kyrkorådet inkommer med en förfrågan om att få hyra stora salen till Gudstjänstlokal under tiden 1 juli t o m 31 oktober i anledning av att domkyrkan ska repareras, beslöts att låta kyrkorådet hyra salen för 500 kronor för nämnda tid och skulle ytterligare tid behövas 100 kronor per månad, skolrådet hyr ett av logerummen till småskola. 1891 Uthyrningen till domkyrkan blev långvarig, dom hyrde lokalerna ytterligare 6 månader, och sedan året ut. 1893 Medlemmarna satsar var sina 1:50 till hjälp för ränteutgifter. 1894 Medlemmarna målar nedre logerummet och båda förstugorna med trappa till ett pris av 33:85. 1896 Belysningsfrågan är oppe till behandling, man diskuterar vilket som blir billigast för kassan, fotogen, gas eller båda delarna, resultatet blev att man installerar 6 gaslågor i stora salen, men i logerummen blir det ännu en tid fotogen. 1898 En ny spis insättes i källaren, lokalen uthyres många gånger för auktioner, såväl lösöres som fastighets för ett pris av 10 kronor per dag. 1899 Större reparation utföres utvändigt, väggarna putsas och fönster och dörrar målas för en kostnad av 332 kronor, ny kamin insättes i stora salen för 396 kronor. 1900 Brädgolv inlägges över hela vinden för en kostnad av 309 kronor, 6 x 1 tunnbräder skulle användas till ett pris av 5 kronor tolften. Ny kaffekvarn inköpes till kaffeköket. Man får erbjudande om att köpa fastigheten norr om ordenshuset för 5.100 kronor men erbjudandet avböjdes. Cirkus Sitte vill hyra lokalen i fjorton dagar men fick avslag. Man tecknar aktier i ett blivande Nykterhetsvärdshus, som sedermera kom att inordnas i det gamla trappgavelhuset på Strandgatan där numera RAGU har sina lokaler. Plåttaket är en ständigt återkommande oroskälla och måste åter målas för 77 kronor. Man diskuterar inläggandet av en matta i biljettkontoret för att lindra golvdraget, men detta avslås och istället inköpes ett par halmskor att användas av biljettförsäljaren. Men däremot påkostades en större genomgående reparation av ordenssalen. Vaktmästaren har 50 kronor i lön att betalas ut kvartalsvis med 12:50, dessutom har han 15 kronor för vår och höstrengöring där det bl.a. ingår innanfönstren ur och isättning, samt skurning av alla golv i fastigheten vilka utgöres av trägolv. 1905 Det tilltänkta Nykterhetsvärdshuset har blivit verklighet och inviger sina lokaler. Då vid uthyrningar det ofta förekommer förfrågningar om det finnes elektriskt ljus, i första hand när det gäller eventuella biografföreställningar och något sådant ej kan erbjudas, beslutar logerna att i första hand installera elektriskt ljus i stora salen, men samtidigt indraga en serviceanläggning som skall räcka till 140 lampor av 16 normalljus, detta skulle påskyndas på grund av att en biografteater Paul Melin från Norrköping ville hyra salen på 14 dagar, men då på villkor att det fanns elström. Hyran skulle vara 10 kronor kvällen. 1906 Beslutes att teckna andelar i nybildade Kooperativa Handelsföreningen i Visby. 1907 Nu installeras även elektrisk belysning i övriga lokaliteter, så med övriga reparationskostnader får man lägga ut 1.080 kronor. Skulden på huset är nu nere på 5.700 kronor och behållning vid årsslutet ligger på 19.696 kronor, det goda resultatet beror på att lokalerna varit uthyrda till biografföreställningar. 1910 Man bygger plattform för teater i stora salen och en talarstol tillverkas av K F Söderdahl (sedermera riksdagsman) 1913 Man lägger om plåttaket och nya stuprör uppsättes för 1.343 kronor väggarna utvändigt omputsas för 1.013 kronor och diverse målningsarbeten kostar 796 kronor, stora utgifter men behållningen är trots detta bra och ligger på 20.327 kronor och då har man dessutom även byggt nytt maskinrum och biljettkontor för biografen, och biblioteksutrymme för logerna, vilket innehåller 190 band. 1914 Uthyrningarna fortsätter till filmförevisningar och man gör en uppsnyggning av lokalerna i anledning av att Ordens Storlogemöte skall hållas i Visby under sommaren. Fastigheten är taxerad till 11.200 kronor och i kronskatt betalas 6:70 och i kommunalskatt 33:60. 1915 Frågan om något sätt att få in vattenledning i huset diskuteras livligt, man undersöker möjligheten att borra brunn i källaren och även dra vatten från grannens brunn, men det hela rinner ut i sanden, man hämtar vatten i den s.k. Borgmästarpumpen på Strandgatan, huset mitt för Kompanigränd. Man måste ordna reservutgång på salens långsidor för att få anordna biograf. Biografbolaget klagar på dålig belysning i stora salen varför en större lampa installeras i mitten av taket, samtidigt skrives nytt kontrakt med Biografbolaget Viktoria på 5 år, hyran avser 4 kvällar i veckan, onsdag - söndag och priset 20 kronor per kväll. 1916 Man installerar värmeledning i salen och på detta sätt vinnes utrymme för ytterligare 40 sittplatser när man tar bort de stora kaminerna, den största lokalen i Visby på den tiden, som förut nämnts så finnes ej vattenledning i fastigheten varför vatten till värmeledningen får bäras från Borgmästarpumpen och sedan pumpas opp i systemet, vattenbärningen sköttes av ett Visbyorginal som hette Rufus och som skötte denna syssla för många fastigheter i staden, installeringen utfördes av C A Hellström och avsåg även nedre logerummet. Nya stolar insättes i salen tillverkade av Sam Larssons snickerifabrik för ett pris av 5 kronor stycket. 1917 Då biografen har stort behov av elektrisk ström och då den tillgängliga ej räcker till så installerar man en gasmotor i källaren för att driva biografmaskinerna, samtidigt installeras ett gaskök i källaren för kaffekokning. Kokspriset är 9 kronor per hl. och bränslefrågan är ett stort problem, såväl att få fram bränsle som att det är dyrt. 1919 Byggnadsföreningen erbjudes att köpa den trädgård som är belägen väster om ordenshuset av konsul Ekman för 10.000 kronor, man tycker detta är dyrt och föreslår istället 5.000 kronor, men på detta svarar Ekman med ett nytt belopp på 8.000 kronor, men även detta anbud avslås och någon affär blev det ej av (detta var ett mycket olyckligt beslut skulle det visa sig senare, då ordenshuset så väl behövt ett gårdsutrymme som saknades då och skulle varit mycket aktuellt även idag när fastigheten byggts om till hotell, det skulle ju varit bra till garageplatser). Man drar opp gas till vaktmästarbostaden men samtidigt har gasmotorn i källaren tjänat ut då det nu går att få fram tillräckligt med elström till biografmaskinerna. Man sätter opp en brandstege på fastighetens södra sida. Man höjer brandförsäkringen på fastigheten till 50.000 ifrån förutvarande 21.000, man betalar den sista avbetalningen på lånet så nu är byggnadsföreningen skuldfri, bränslefrågan är det stora kruxet och har kostat 1.541 kronor för den gångna säsongen. Nytt kontrakt skrives med nytt biografbolag AB Film Stockholm för 245 kronor per vecka och byggnadsföreningens ledamöter får en extra favör då dom erhåller frikort till biografens föreställningar. Man får isolera väggarna mellan logerum och biosalong då det är störande från båda sidor. Filmbolaget har erlagt 8130 kronor i hyra och bränslekostnaderna har sjunkit till 1.016 kronor, så ekonomin verkar god med en behållning på 5.344 kronor och vid årets slut en behållning på 43.544:-. 1925 Vattenledning indrages i fastigheten, samtidigt installeras avlopp i vaktmästarbostaden så även vattenledning, brandposter anordnas i biosalongen. Som entreprenör är Svenska Gasverk engagerad. Logerum och trappor målas om. De fasta sittplatserna i salongen numreras med emaljerade nummerskyltar, elektriska fläktar installeras i logerummen. 1928 Under året göres omfattande moderniseringsarbeten i biografsalongen, tak och väggar beklädes med playwood och målas enligt förslag av artist E. Skårman, ing. L Å Bergström tjänstgör som kontrollant, arbetet utföres av byggnadsfirma Berglund och Hammarström och målningsarbetet av S & O Lindgren, man tar ett lån på 9.000 kronor för ekonomiseringen av arbetet. Lokalen är nu den förnämsta i Visby i såväl storlek som modernitet, då ju även värme och lyse moderniserats. Även trappor och förstugor var inbegripna i reparationerna, man köper biografen Paladiums fasta bänkar och ersätter dom lösa stolarna i salongen, de gamla säljes till Folketshusföreningen för 1:50 st. 1930 Under året startar ljudfilmen sin karriär och även Visby blir delaktig av detta underverk, man måste därför bygga ut maskinrummet, antenn uppsättes på taket för att bereda logerna tillfälle att få lyssna på radio i logerummen, telefon indrages i fastigheten där biografen och föreningen delar på kostnaden, ny dammsugare inköpes. 1932 Man köper tomt vid Gustavsvik för byggande av sommarhem. 1936 Det gamla golvet i biosalongen har tjänat ut och ersättes med ett nytt sådant för 745 kronor och inlägges av Oskar Pettersson, det gamla biografbolaget säger opp sitt kontrakt och föreningen inlöser dess inventarier och maskiner vilka överlåtes till nya hyresgästen Löjtnant Wahlberg. 1942 Frågan om en eventuell ombyggnad av fastigheten tas opp till behandling för att få fram mer tidsenliga lokaliteter och en modernare biografsalong, beslut fattas att om det låter sig göra ekonomiskt skulle en ombyggnad ske. Frågan löstes på så sätt att ett nytt kontrakt skrives med Royalfilm och dessa går med på att gå i god ekonomiskt dels genom inteckning i fastigheten och dels skall en amortering på lånet ordnas så att en viss summa avdrages på hyran varje månad. Ombyggnaden kommer till stånd och efter uppgjorda ritningar av arkitekt Klosterborg i Stockholmsättes bygget igång och som byggnadsentreprenör utses firma Gardell & Hammarström Visby, arbetet utföres på löpande räkning med 10% å arbetslönerna. Ombyggnaden i stort gick ut på att utgräva hela källarvåningen under fastigheten och där inreda föreningslokaler för verksamheten, bottenplan med läktare tas helt till förfogande för biograflokaler och den befintliga vaktmästarbostaden bibehålles, trappa flyttas till husets västra hörn. Omkring 200kbm jord urschaktas för att få fram lokaliteter i källarplanet. Ombyggnaden beräknas kosta omkring 175.000 kronor, inberäknat inventarier, målningsarbetet utföres av K G Heds målarfirma, el-arbeten AEG Stockholm, värme & sanitet Wellanders Växjö, stenarbeten Karl Pettersson. Föreningslokalerna i källarplanet fick följande utseende, en större hörsal med mindre scenutrymme rymmande 150 sittande gäster, ett mindre logerum ett studierum, ett mindre kontor, samt stor hall och köksavdelning och toaletter. Utanför bioentrén monteras en dekorativ neonskylt bestående av blommor och blader samt namnet Royal i färger, fönstren i hallarna består av blyinfattade glasfönster handmålade av Artist Curt Viberg Visby utgörande motiv från biovärden, dekorativa fondmålningar likaledes målade av Viberg finnes i såväl biosalong som i ordenslokalerna de senare symboliserande NTO:s verksamhet allt från ungdomsrörelsen till ordens övriga grenar. Invigningen av biograflokalerna sker 22 december 1943, till detta tillfälle hade medlemmen Charles Grönberg författat en prolog vilken framfördes av honom själv, som festtalare medverkade redaktör Ekberg från ordensrådet i Stockholm, biografen skall betala 3.250 kronor i kvartalet i hyra. Ordenslokalerna invigdes i februari 1943. 1943 Balansräkningen visar nu att fastigheten är värderad till 174.206:- dessutom är inventarierna värda 30.000, så med övriga tillgångar är behållningen 219.000 kronor så ekonomin är tämligen god. Under året hyres ordenslokalerna ut till Flyktinghjälpen för härbärgering av Baltiska flyktingar, vilket inverkar menligt på föreningsverksamheten, dom betalar en hyra på 1.200 kronor för tiden 28/9-9/11, vilket ansågs lågt då föreningen begärt 2.150:-. Man köper en ny kaffeservis på 12 dussin med NTO-emblemet inbränt. 1947 Man installerar oljeeldning i fastigheten och det gamla sommarhemmet försäljes och man köper ett nytt ute vid Brucebo, det s.k. gamla landshövdingens sommarställe av KFUM, en byggnad på 4 rum o kök och ett område på 90.000 kvm. På sommarhemmet bedrives många år i samarbete med Reso populära lekaftnar och logdans och ett intensift föreningsarbete bedrives med bl.a. prover för idrottsmärket i vilken tävling NTO under många år placerade sig som etta bland övriga idrottsföreningar på Gotland och placerade sig även som tvåa i den Nordiska landskampen i idrottsprovsavläggning, och erövrade flera år det av Idrottsförbundet uppsatta vandringspriset. 1953 Boulevardteatern i Stockholm hyr biosalongen under sommaren för Revyföreställningar. En allmän idrottskampanj på berberis påbjudes på Gotland och även NTO får dra sitt strå till stacken vid sommarhemmet. Ekonomin är tämligen god och tillgångarna utöver skulder är vid årsskiftet 58.855:-. 1954 Åter inbjudes föreningen att inköpa den norr om fastigheten belägna grannfastigheten, erbjudandet är mycket frestande då i så fall de båda fastigheterna skulle kunna slås ihop och ett förnämligt scenutrymme kunna erhållas till salongen, men trots detta blev det ingen affär utav, men däremot göres en förfrågan till grannen västerut Konsul Kolmodin om ett eventuellt köp av gården väster om vår fastighet i och för parkeringsutrymme, men något intresse förefinnes ej från Kolmodins sida för ett sådant köp. En större renovering företages av biosalongen, bl.a. omstoppas biografstolarna till en kostnad av 4.000 kronor. Plåttaket repareras och ommålas. Ekonomin blir allt hårdare åtsatt varför stor återhållsamhet måste ske med reparationer, endast fullt nödvändiga kan utföras. Fastigheten är taxerad till 210.000 kronor. En ny oljeledning måste installeras och fasaden mot Mellangatan har omputsats. Nytt kontrakt har tecknats med Royalfilm på 10 års förlängning. 1957 Biosalongen ombygges i och för installering av vidofilm, det är i huvudsak främre partiet med scenbyggnad, arbetet påkostas helt av biografbolaget. Då det visat sig att husbock graserar å fastighetens vind göres en större saneringsåtgärd av Anticimex för en kostnad av 1.000 kronor och tecknas samtidigt en husbocksförsäkring i samma bolag. Under året avlider Royalfilms chef Anders Sandrew. Åter erbjudes föreningen att köpa fastigheten norr om ordenshuset men då ekonomin är hårt ansatt kan inget köp bli aktuellt. 1959 Under året göres en genomgripande renovering av fastigheten utvändigt, samt målas trappuppgången. Sommarhemmet säljes till arkitekt Olle Kart för 28.000 kronor. Under året avlider en av föreningens grundare och ende kvarvarande från starten Henrik Engström. 1960 Ett förnyat erbjudande om köp av den norr om ordenshuset belägna fastigheten för 30.000 kronor avböjes ånyo på grund av den ovissa framtiden, hyresinteckningarna i ordenslokalerna har sjunkit betydligt och ekonomin är ganska ansträngd, lånesumman å fastigheten understiger 100.000 kronor. 1963 Under en höststorm blåser ett av de blyinfattade fönstren i biofoajén sönder, lyckligtvis täcker försäkringen skadan, fönstret var ritat och målat av konstnär Curt Wiberg Visby, vilken även får uppdraget att göra ett nytt som sedan skall brännas och blyinfattas. 1965 Betydande isoleringsarbeten har utförts mellan biograflokalen och ordenslokalerna då biografbolaget klagat på att störningar förekommer under filmförevisningarna nerifrån ordenslokalerna, man sänker taken i nedre lokalerna och fyller på med isoleringsmaterial, vilket avsevärt förbättrar ljudavskärmningen, samtidigt uppsnyggas ordenslokalen. 1966 Stadens skolstyrelse hyr biolokalen som samlingssal 2 dagar i veckan för läroverkets räkning. Biografen betalar nu 5.600 kronor i kvartalet. 1968 Åter utföres en genomgående renovering av fastigheten utvändigt av firma Gotlandsbyggen Hemse för 28.500 kronor och biofoajén målas om. Restaurang Lindgården förhyr ordenslokalerna under maj och juni för utspisning av gäster. Nya möbler anskaffas till hörsalen genom Våra Gårdar. Föreningens bibliotek beslutes upphöra och största delen av bokbeståndet överlämnas som gåva till Vårdanstalten Dagaholm i Valla (vårdhem för alkoholister) en mindre del överlämnas till Länkar i staden. 1971 Föreningen ställes i en pikär situation, biografbolaget säger opp sitt kontrakt som utlöper den 30 juni 1972 och det blir säkert svårt att få någon ny hyresgäst, alldenstund biografbolagen gör allt för att stoppa en ny biograf i Visby. 1972 Alla upptänkliga försök att få en ny hyresgäst visar sig omöjliga och man tar upp frågan om en eventuell försäljning och beslut fattas att en sådan måste göras då föreningen inte anser sig kunna ha kvar fastigheten. 1973 Försäljningen har blivit aktuell och Byggnadsfirma ARRIBA Stockholm har lämnat högsta anbudet 165.000 kronor och styrelsen beslutar sälja fastigheten med avträde den 1 maj 1974, och i och med detta lämnar NTO sin fastighet som varit nykterhetsrörelsens högborg allt sedan 1887, ett tragiskt öde för medlemmarna men det är bara att se realistiskt på saken och se fram emot nya ljusare tider för nykterhetsrörelsens idéer och mål. Willy Pettersson, nedtecknare av denna minnesruna  Godtemplarsalen vid Mellangatan som den såg ut på Regina-biografens tid före den ombyggnad som genomfördes 1928-29. Runt hela salen gick en balkong eller läktare. Den försvann när lokalen byggdes om rejält 1942 i samband med att Sandrews tog över bion. (tidningsutklipp med lånat foto av Willy Pettersson, Visby) |
Hotell Gute, Mellangatan 29, 621 56 Visby Tel. 0498-202260 Fax: 0498-202262 info@hotellgute.se